Svensk ordbok 2009, webbversion

adresse´ra sig verb adresserade adresserat adress·er·ar●sär­skilt vända sig till ngn, t.ex. under an­förande el. i brev komm.han tog sig friheten att adressera sig direkt till stats­rådetadressera sig till ngnsedan 1658Subst.:vbid1-883170adresserande, vbid2-883170adressering