Svensk ordbok 2009, webbversion
adresse´ra sig
verb adresserade adresserat
adress·er·ar●särskilt vända sig
till ngn, t.ex. under anförande el. i brev
komm.han tog sig friheten att adressera sig direkt till statsrådetadressera sig till ngnsedan 1658Subst.:vbid1-883170adresserande,
vbid2-883170adressering